Lars Strömqvist
lars.stromqvist@kundskaparna.com 5 maj, 2011

Vad innebär prestige?

Att arbetsplatsen är en arena för rollspel har jag berört tidigare. Dina kolleger utgör en perfekt publik eftersom de känner dig väl men inte onödigt detaljerat. På ett övergripande plan spelar vi alla samma roll: Det handlar om professionalitet och makt. Beroende på vår position har vi dock olika möjligheter att spela ut rollen.

I Kundskaparnas Competitive Brandingmodell utvecklas det professionella varumärket gradvis med ökande spontan kännedom, tydligare positionering och allt starkare förtroendeskapande egenskaper. Köparna köper inte enbart för att uppfylla företagets behov. Varumärkets utveckling speglas i de köpande personerna, som via köpen får en förstärkning av sin professionella roll, allt tydligare när varumärket blir starkare.

De allra starkaste varumärkena understryker köparens makt och status. Alla arbetsplatser har en statushierarki. I traditionella industriföretag kan det handla om rumsstorlek, parkeringsplats, fin tjänstebil etc. På ett modernt tjänsteföretag tar sig statusen subtilare uttryck, men bostaden, barnens skolval, semestrar, bilar och andra fordon, fina teknikprylar och liknande talar likafullt ett tydligt statusspråk.

Det är på så sätt man ska förstå uppgiften att prestige och status har den allra största effekten på köpbeteendet. Det är inte många professionella produkter och ännu färre tjänster som verkligen ger prestige och status åt köparen, men om de faktiskt finns med i varumärkesbilden bleknar alla rationella argument. Det är, försiktigt uttryckt, värt pengar.

Lars Strömqvist
lars.stromqvist@kundskaparna.com 2 maj, 2011

Riskkapitalet borde titta framåt i stället för bakåt

Jag läste för någon månad sedan om reklammannen Martin Gumpert som efter många års framgångsrikt reklambyråföretagande nu ska ägna sig åt att hjälpa riskkapitalister förstå varumärken.

Lycka till, säger jag. Vi på Kundskaparna tänkte i samma banor för några år sedan och gick på säljturné hos de svenska riskkapitalbolagen.

Tanken är rätt självklar: Den som vill tjäna pengar på att öka värdet i ett företag bör koncentrera sig på att öka konkurrenskraften. Det kan enligt vår mening inte ske med mindre än att man verkligen tar pulsen på befintliga och potentiella kunder. Förstår företaget vad kunderna verkligen vill ha? Klarar de att leverera? Vilka förväntningar förmedlar varumärket?

Självklart, som sagt. För alla utom de svenska riskkapitalbolagen.

Ointresset var kompakt. Alla använder ekonomisk statistik för att se om kapitalanvändningen kan effektiviseras (det kan den givetvis). Man tjänar pengar. Så varför skulle man börja bekymra sig om kunderna och framtiden?

Men den lösning som erbjuds kan bara glädja de forna ägarna, som drar sig tillbaka med en skaplig slant på banken.

Ett typiskt riskkapitalbolag bygger upp en kortsiktig värdeökning genom att underbemanna, skruva ned all framtidsinriktad utveckling, och belåna bolaget till skorstenen. När exiten sker är bolaget ett uppsminkat upphuggningsobjekt, dränerat på pengar och kompetens (alla som kan har slutat), utan reell förmåga att hänga med konkurrenterna. 

Om man kombinerade Kundskaparnas analysmetoder för kunder och marknad med en mindre förstörande kapitaleffektiviseringsmodell är jag övertygad om att man skulle skapa Sveriges, för att inte säga Europas, bästa utvecklingspartner för företag som vill komma vidare. Vem tar upp tråden?