Lars Strömqvist
lars.stromqvist@kundskaparna.com 3 april, 2012

Vad är egentligen kreativitet?

Efter ett långt liv i ett så kallat kreativt yrke kan jag berätta att det i alla fall inte är något särskilt kreativt med reklam. Uttrycket är kidnappat, först av reklambranschen, senare av alla möjliga som på något sätt arbetar med att hitta på något nytt. Kreatören är snarare konstruktör, i den bemärkelsen att konstruktören kombinerar befintliga pusselbitar på nya sätt. Med KTH i minne kan jag också tillägga att rutinerade ingenjörer/konstruktörer bär på en väsentligt större kunskapsmassa än en genomsnittlig reklambyrågubbe eller -gumma.

Det ligger dock det positiva i uttrycket kreativitet att man alltid förväntar sig ett konkret resultat. Kreativitet kräver fantasi, men fantasifulla drömmare är inte nödvändigtvis kreativa.   

Verklig kreativitet är något mycket större. Det är ett banbrytande tankesprång som leder mänskligheten på helt nya vägar. En professor emeritus med kreativitet som specialitet har sagt att före andra världskriget finns begreppet bara omnämnt två gånger i engelskspråkig litteratur. En gång i samband med Gud och en i samband med Shakespeare.

Där ligger alltså ribban. Men låt oss ändå kalla det kreativitet, för enkelhets skull. Vad handlar det egentligen om?

Många föräldrar verkar tro att barn per automatik är kreativa och att restriktioner hämmar denna medfödda förmåga. Alltså ska barn få utvecklas utan restriktioner.

Det är helt och hållet fel. Barn föds inte kreativa. Att tänka kreativt är något man måste lära sig.

Barn testar gränser. Att ge dem begränsningar är inte att hämma dem, utan det är att lära dem fungera tillsammans med andra människor. I bästa fall startar begränsningarna också den inlärningsprocess som möjligen leder till förmågan att tänka kreativt.

Kreativitet (och konstruktion) handlar nämligen om att tänja på de ramar som alltid finns kring ett problem. Uttryck som ”think outside the box” är en beskrivning av denna tankemodell, kanske inte hundraprocentigt korrekt, men det handlar om att ett problem kan förändras genom ett annorlunda angreppssätt. Den här förmågan kan som sagt tränas upp.

Det har sagts att det generellt krävs tiotusen timmar för att bli riktigt bra på något och det gäller definitivt förmågan att se problem ur nya vinklar. Så titta inte på någon under trettio år och tro att det är där kreativiteten finns. Kreativiten lurar under gråa strån och synliga årsringar och blir bara bättre med åren. Tro mig.

Lars Strömqvist
lars.stromqvist@kundskaparna.com 2 april, 2012

Vilsekommen och omkörd

Bilen är en av våra dyrbaraste ägodelar. Det gör att bilvalet tenderar att motiveras som ett klokt och rationellt beslut baserat på transportbehov och värde för pengarna. Medan verkligheten är att man i stor utsträckning köper bilden av sig själv tillsammans med den utvalda bilen – som gör att ägaren blir smartare, tuffare, yngre, eller vad det nu är som bilen utstrålar.

Förståelsen för hur bilen ger föraren/ägaren en image har gett upphov till varumärkesmodeller som mynnar ut i att alla varumärken kan utvecklas till att bli uttryck för köparens personlighet och livsstil, oavsett vilken produkt eller tjänst det handlar om.

Men bilköpet skiljer sig på många sätt från andra köp. De flesta bilköpare har till exempel inte grepp om vad marknaden har att erbjuda, annat än att det finns ett antal bilmärken och bilmodeller med viss utrustning och i ett antal färger. Visst kan du få låna och provköra nya bilar. Men vad får du egentligen reda på under en relativt kort provtur?

Det man tycker sig veta är i stort sett vad journalister har sagt eller skrivit. Av egen erfarenhet känner den typiske köparen i stort sett enbart sin befintliga bil, och till och med den kunskapen är begränsad, eftersom nästan ingen av oss har varit i närheten av våra bilars begränsningar och maximala möjligheter.

Bilen är en svindyr produkt som köps på förmodade egenskaper. Någon verklig produktjämförelse och utvärdering som anpassas till köparen äger aldrig rum. Men det är en produkt som vi tillsammans har en så stark kollektiv bild av, att den ger uttryck för din personlighet. En produkt som trots sitt pris ändå ger dig återkommande lust att byta till en nyare version långt innan den befintliga har förlorat sitt brukarvärde. Därför köper vi grisen i säcken och gör några av våra livs sämsta affärer, gång efter gång (jag vet…).

Ser du några likheter alls mellan ett business-to-businessköp och det privata bilköpet?