Lars Strömqvist
lars.stromqvist@kundskaparna.com 2 maj, 2012

En fråga om sunt förnuft

Sunt förnuft är ett begrepp som väcker heta känslor. På den utmärkta bloggen Digital Magi skriver Andreas Eldh:

”Sunt förnuft används för att beskriva sådant som man tycker är så självklart att det inte behöver motiveras, förklaras eller diskuteras. Samtidigt används det i stort sett uteslutande för att döma eller nedvärdera någon som saknar detta vanliga sunda förnuft och följaktligen har gjort något som vem som helst hade kunnat lista ut var ”rätt”. Om hen bara hade haft lite vanligt sunt förnuft alltså.

Det sunda förnuftet är en ursäkt för att inte tänka. Det är en hänvisning till gällande normer, moral eller ”magkänsla”. Det är ett sätt att säga att man är fullkomligt säker på sin sak men att man inte har en aning om varför man har rätt. Det sunda förnuftet är principlöst, fritt flytande och fördummande. Tänk efter innan du hänvisar till det.”

Einstein tillskrivs citatet ”common sense is the collection of prejudices acquired by age eighteen” och menar väl därmed att det så kallade sunda förnuftet i själva verket hindrar oss från att tänka förnuftigt.

Någon menar att man förväxlar innebörden med uttrycket ”educated guess” vilket innebär att man på bas av kunskap och erfarenhet fyller i saknade fakta och därmed skapar en helhet som mycket väl kan vara korrekt. Men det är alltså inte samma sak som sunt förnuft, som enligt Merriam-Webster Online är ”beliefs or propositions that most people consider prudent and of sound judgement, without reliance on esoteric knowledge or study or research, but based on what they see as knowledge held by people in common”. Och alltså saknar en definierad kunskapsbas.

Så vad tycker jag själv? Jag vrider mig som en mask när människor drar svepande slutsatser baserade på otillräcklig information, så jag sällar mig definitivt till dem som tycker att ”sunt förnuft” bör förses med varningsflagg.

Sunt förnuft är något djupt egocentrerat. I vårt arbete med kund- och marknadsanalyser händer det ibland att vi även frågar hur man internt hos uppdragsgivaren tror att kunder och marknad ser på företaget. Det skulle kunna bli en educated guess, men är ofta helt uppåt väggarna, därför att de flesta ser till sig själva och inte kan sätta sig in i någon annans verklighet.

Det funkar helt enkelt inte om man inte har all nödvändig kundskap: Kund- och marknadsanalyser, djupintervjuer med nyckelpersoner, business intelligence om konkurrenter, trender och nyheter, fokusgrupper för att testa marknadskoncept, etc. Det säger ju sunda förnuftet.

 

Kommentera