Michael Zajicek
m.z@kundskaparna.com
m.z@kundskaparna.com
20 december, 2010

Hur kundanpassade är vi?

Efter att ha jobbat i snart 20-år med att utveckla och kundanpassa tjänster och produkter i vårt svenska näringsliv blir jag alltid lika förvånad när företagen verkar glömt ha bort allting som har med kundanpassning och funktion att göra. Och mest förvånar det mig att vi faktiskt köper prylarna.

Kika t.ex. på Arlas senaste förpackning för mjölk. Man undrar verkligen vad designers på Arla har för typ av kylskåp hemma hos sig själva. I mitt kylskåp får jag i alla fal inte in den senaste mjölkförpackningen om jag inte tar bort en hel hylla och då tappar ca en fjärdedel av utrymmet i kylskåpet.

Eller har du någon gång medans du talar i telefon försökt att få av plasten från ett block gula postit lappar. Jag säger bara…kämpa.  Jag tycker vi ”röstar med fötterna” och bojkottar kassa produkter. Är du med?

Vi börjar med en lista. Vilka mer produkter ska vi bojkotta. Kanske kravbananerna med den lilla gröna plastlappen på…har du några förslag?

24 oktober, 2010

Våga vara lite omodern

Tvitter, bloggar, sociala mediastrategier, Facebook, YouTube…

Mycket verkar handla om att ligga i framkanten. Köra på det senaste. Men var är dom gamla hederliga annonskampanjerna med täckningsberäkningar, träffkalkyler i målgruppen och repetitionsrabatter. Påhejade av fantasifulla DR utskick.

Vi ser nog samma cykler i reklambranschen som i modebranschen. Alla springer åt samma håll och allt dyker upp igen förr eller senare.

En av våra kunder som säljer båtar och båttillbehör utanför Göteborg gav oss uppdraget att göra en annonskampanj inför årets stora höstrea. Annonserna skickades till GP och ett par lokaltidningar. Vår uppdragsgivare envisades med att dom skulle vara svartvita. Han påstod att det är så jäkla massa färglada annonser överallt så det enda sättet att synas är att ha gamla hederliga svartvita. Och så blir det billigare. Resultatet ser du här nedan. Och visst hade han rätt…de svartvita annonserna gjorde definitivt sitt jobb. Kunderna vällde in och kassarekordet slogs.

Förresten när drabbades du sist av en gammal hederlig DR kampanj? Ett sånt där långt rör med en affisch ifrån nåt okänt tryckeri. Eller en sån där pizzakartong med uppfällbart lock från ett telekombolag. Jag fick en förra vecka…jag satt och tittade på det i minst 5 minuter. Det kändes riktigt trevligt. Den står fortfarande kvar på mitt skrivbord.

Och du, som jobbar med reklam…

Testa en svartvit annons du med nån dag. Eller varför inte satsa på en riktigt häftig DR-kampanj. Fast du, glöm inte pizzakartongen. Den funkar nog igen. Våga vara lite gammaldags

6 oktober, 2010

När är toppen nådd?

   

För några dagar sedan försökte jag förstå en artikel i en av våra affärstidningar. Den gick ut på att när de amerikanska riktigt välrenommerade konjunkturanalytikerna säger att botten är nådd så är egentligen toppen nådd. Deras verktyg är så otroligt säkra och därför så långsamma att det tar minst två år att komma fram till att faran är över. Då undrar man förstås hur läget är på marknaden när dom säger att nu är toppen nådd.

Jag har en kollega som alltid brukar börja sälja sina aktier när taxikillarna börjar komma med smarta placeringsråd. Det har hittills varit säker rådgivning. Analytikerna i USA kanske borde åka mera taxi?

5 oktober, 2010

Hur vet vi när trenden vänder

Såg tre annonser i DI Weekend i Fredags. Avsändarna var Philips, Fazer och Volkswagen. Alla hade genomgående ett 50-talstema. Teckningar i pastellfärger med Colgateleende välkammade medelklassamerikaner.

Hur tolkar man att byråkreatörerna börjar kopiera ett gammalt välprövat reklamkoncept? Att de som som bör vara riktigt trendkunniga börjar slå mynt av en trend därför man tror att det skall gå hem hemma hos medelsvensson.

Är 50-talstrenden på väg att ta riktig fart eller är den över? Man får nog gå hem och fråga sina tonårsbarn.

4 oktober, 2010

Varför använder inte partiledningarna hela marknadsföringens verktygslådan?

Som varumärkesstrateg funderar jag ofta på varför våra partiledningar har applicerat alla gamla hederliga kampanjtrix från vårt näringsliv förutom själva utvärderingen av effekterna.

Låt oss för ett ögonblick se de politiska partierna som olika varumärken som försöker sälja ett antal ”produkter och tjänster” till sina presumtiva kunder och på valdagen sker ”köpet”. Hur skulle det gå för våra klassiska Svenska varumärken som t.ex. Volvo och Ericsson om man lät den senaste försäljningsrapporterna samt dagens journalistiska omdömen styra varumärkesstrategierna och kommunikationsarbetet.

Borde det inte vara intressant att försöka applicera varumärkesteori inom politiken? Om varumärket ska kunna användas som effektivt konkurrensmedel så vet vi av erfarenhet att:

  • hög varumärkeskännedom är en förutsättning
  • alla måste känna till erbjudandet
  • man behöver ha starka samt tydliga värdeattribut och visioner. Det politiska partier brukar kalla ideologi.
  • den upplevda konkurrenskraften måste vara hög, klara fördelar relaterat till konkurrenterna
  • det måste finnas ett starkt element av personlig identifikation, ”cultural fit”
  • det måste finnas en känsla av marknadsledarskap, vilket i detta fall innebär att vara åsiktsledande på sina hjärteområden

I år har det snarast varit ett klassiskt priskrig. Det gick som det gick.

Risken är uppenbar att när aktörerna på marknaden, de etablerade partierna, inte gör sitt varumärksarbete ordentligt öppnar det för uppstickare av lågpriskaraktär.

Michael Zajicek

4 oktober, 2010

Statistiskt säkerställd, alltid det viktigaste?

Före valet kom det nya opinionsundersökningar nästan varje dag. Den som läste om undersökningarna stötte på uttrycket ”ej statistiskt säkerställd förändring”. Vad betyder det egentligen?

Statistiska metoder bygger på att man har stora populationer. För att mäta partisympatier där tiondels procent kan vara avgörande, är 1500 intervjuer egentligen för litet, även om det i statistikböckerna anses vara vad som behövs för att rimligt säkert pejla befolkningens inställning till någon fråga.

Det är alltså för få intervjuer som gör att en skenbart exakt siffra som 30,5 % kan vara behäftad med ett fel på +- 1% eller mer. ”Ej statistiskt säkerställd” betyder att siffrorna är högst ungefärliga och säger inte mycket om det verkliga läget.

Å andra sidan handlar det om vad vi vill ta reda på. Vid opinionsmätningar kan en hundradel vara förödande men är vi ute efter trender, image och attityd har 1 % oftast ingen betydelse.

Man skulle kunna rangordna felmarginalens betydelse beroende på analysområde på följande sätt.

  • Kliniska studier
  • Opinionsmätningar
  • Brand awareness / Brand tracking
  • Kvalitetsmätningar / Customer satisfaction
  • Konsumenttrender
  • Imagestudier
  • Produkt och koncepttester

Det hela handlar om att lägga fokus på rätt sak. Ofta lägger vi inom näringslivet alldeles för stora resurser på att hålla nere felmarginalen för att säkerställa några procents precision istället för att lägga kraft och energi på att analysera rätt målgrupper, arbeta med relevanta frågeställningar och bygga upp sampels som representerar verkligheten.

Analysföretagen missar ibland själva sanningen därför att kreativiteten i att finna nya analyslösningar slås ihjäl av statistikerna i företagen.

Michael Zajicek

4 oktober, 2010

Välkommen till Kundskaparbloggen!

Vi jobbar som varumärkesstrateger och affärsutvecklare och hjälper våra kunder att välja en framgångsrik strategi och formulera rätt budskap till marknaden. Helt enkelt att ”göra rätt saker”. Våra verktyg är bl.a business intelligence studier och Competive Management analyser.

I den här bloggen tänker vi framöver ge ett varumärkesperspektiv på dagsaktuella frågor och dela med oss av de tusentals praktiska lärdomar vi har från över 20 års arbete i det svenska näringslivet. Välkommen att läsa, kommentera och diskutera!

Michael Zajicek